Igår var vi iväg och tränade igen, i storm, det stod hinder på ridbanan och det var en bunt barn som lekte (höll på att sätta upp ett tält som fladdrade i vinden, cyklade mm)
med andra ord, det var en mkt ofokuserad Prisse jag hade att göra med.
Jag tkt han kändes spänd och inte helt med mig, dock så tyckte Pia han såg väldigt fin ut.
Red igenom lite olika programvägar , fick lite strul med höger galoppen vilket garanterat var helt och hållet mitt fel då jag inte förberedde tillräckligt väl.
Idag har jag hunnit, städa ur stallet, skura stallet och måla galler och järndetaljer i stallet, dock inser jag att jag måste måla ett till varv , den upptäckten gjorde mig allt annat än glad.
Utöver det har jag varit iväg och köpt 6 stora spånbalar, fyllt spån och tagit ut två halmbalar som var dammiga ur ladan, städar ur ladan samt fått in spånet.
Efter det fick jag kratta hela gårdsplanen från halmstrån som smitit från balarna, finns inget värre än när det är grisigt på gården.
När allt det var klart var kl 21.00, då var det dags att rida! Red barbacka och hade en inte alltför bra känsla idag, han kändes... mot?
Jaja, det kan inte alltid gå bra.
tisdag 26 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sv: Självklart är jag väldigt glad över att mina föräldrar ändå har varit så pass "hårda" som dom har varit. De betyder inte att dom älskar oss mindre. Utan att alla föräldrar är olika hur man vill uppfostra osv. Så de är skönt och jag är stolt över att kan ta hand om mina hästar själv utan att behöva ta hjälp av någon. Vi är duktiga :)
SvaraRadera