lördag 30 augusti 2014

Diskussioner

Under veckan har det blivit lite ridning på Lillan då jag dels fyllde år, dels var till sjukgymn och dels drabbades av en tappsko.
Skon fick vi dit dagen efter som tur var.

Gårdagens pass var lite upp och ner, inte fullt lika fluffig och fin som hon kan vara och ville helst bara galopera. Mot slutet gick det dock helt okej.

Idag börjades det lite struligt, eller ja på samma sätt som igår, lite fladdrigt och ville gärna galopera.
Då tänkte jag att jag erbjuder mera stöd än tidigare, lite mer att jag faktiskt red och inte åkte och behandlade henne som hon var gjord av porslin. Då släppte det och vi fick till en härligt fluffig och maffig trav och galoppen kändes jätte trevlig den men. Så jag tror att den här struligheten varit mitt fel, då jag helt enkelt inte ridit, utan mest fisåkt och varit rädd för att ta i henne för att förstöra hennes framåtbjudning.

Sen tog vi faktiskt en sväng i skogen och längs vägen när det var dags för avskrittning, vår första soloflygning lixom ;) grannens jakthundar som skäller i sinne så fort man närmar sig var liiite obehagliga men hon gjorde då inget :)

Prisse fick sig ett pass på banan med fokus på galoppen och han kämpar på så fint. Riktigt rund och trevlig är han i kroppen nu också.

Efter jag ridit Prisse så öppnade jag upp båda hagarna och släppte ihop dom då fröken slutat brunsta nu. Övervakade dom som en hök, redo att sära på dom men det hade jag inte behövt vara. Bara hoppas att dom håller sig i skinnet. Skräcken är såklart att någon får en spark men samtidigt, jag har inte hjärta att hålla dom varförsig... Jag vill att dom ska kunna klia, busa,tjafsa lite med varann det är hälsosamt!
Det finns risker med allt, och man kan inte skydda dom mot exakt allt, även om man velat.

Här är lilla fröken efter passet igår, en trött liten fröken :)

måndag 25 augusti 2014

Ny sadel!

Som sagt, sadelutprovning igår, det mättes och antecknades och provreds och provreds ännu mera. Är så stolt över lillans uppförande, huuur cool som helst!

Mot slutet så stod valet mellan 3 sadlar, en Lippo, en Pessoa PDS och en Prestige (12000kr, 19000kr och 29000kr)
När jag satte mig i Prestigen första gången så hade jag hittat hem! Underbar sadel.Dock var hon itne helt nöjd vid andra provridningen, så då vart jag mer kär i Lippon faktiskt, riktigt skön sadel som jag satt jättestadigt i, men hon rörde sig allra bäst i Pessoan. Så det fick bli en sån, funderar på att beställa mässingskyltar och sätta på bakvalven. Lite kul sådär, tror dock jag ska gå lite mot strömmen och ha hästarnas namn ist för mitt eget på skyltarna. Hur kul är det att ha två svarta dressyrsadlar med mitt namn bak på? Då blir det ju lite mer personligt om det är hästarnas namn tycker jag nog :)

Red ett kortare pass idag, hade eg tänkt låta henne vila men iomed det blir vila imorgon så kunde jag inte hålla mig från att rida idag. Kändes lite trött/matt men däremellan så MMMM MUMS!
Kändes helt klart konstigt att sitta upp på Prisse efteråt, det mesta kändes.. platt.. även galoppen som är hans bästa gångart.
Men han är underbar ändå :)

Ska bli så spännande att se vart vår resa tar oss, både min och Prisses och min och Lillans :)


fredag 22 augusti 2014

Förändring och förlust.

Länge sen jag skrev något här och en del har förändrats.

Okuma min underbara bästa vän har fått somna in efter att hans tillstånd inte blivit bättre. Det var ett tungt beslut, men det var rätt beslut. Han fick sluta livet medans han fortf hade glimten i ögat.
Dom sista dagarna fick han dessutom två fina tjejer på besök så han levde verkligen upp.

En annan tös har flyttat hit och dom två tjejerna jag lånade av Ina har flyttat hem igen.
Är otroligt tacksam för att jag fick låna hennes tjejer som sällskap till Prisse. Dom gjorde sitt jobb med att trösta honom, klart Prisse saknar Okuma åxå, dom gick tillsammans i drygt 6 år...

Iaf lilla fröken är en grön -09:a Sarkozy - Welt Hit. Vaken, alert men cool. Rör sig trevligt, bara mitt jobb att plocka fram det lilla extra. Som hon rör sig i hagen så finns det mkt att få fram.
Först ska vi dock hitta oss en sadel som passar perfekt. Ingenting ska få hindra/hämma frökens rörelser.

Prisse tränas på som vanligt och hemmavid och på träning sköter han sig ypperligt. Synd han inte har psyket att visa upp det på tävlingsbanan dock. Han är fin, förstår dock att det kan vara svårt att tro det när man ser oss på tävling, där det för det allra mesta inte går alltför bra. Sån tur att livet är bra mkt mer än bara tävlingar och tävlingsresultat :)
Jag älskar min galenpanna och har lärt mig så fruktansvärt mkt av honom.