Måndag igen.

I lördags så fick faktiskt grabbarna grus stå, sen så fick dom en väldigt försenad kvällsmat (krafft) ca 4 timmar kanske, dom står ju ändå ute och betar dygnet runt nu, under förutsättning att vädret är bra då. Så tkt inte det var hela världen om dom fick vänta lite på deras kvällsmat, det kändes för tidigt att ge dom innan vi for till stan.
Det blev ju som ni vet ingen tävling för oss i lördags, för jag var utan bromsar på transporten, och utan bromsar kör jag inte en meter. Så istället för det så följde jag med Daniel och firade hans födelsedag, som eg är imorgon. Så då fick dom krafften (det är i princip bara krubbskrammel, för dels är betet såpass bra och sen så är höet såpass bra så dom klarar sig väldigt bra på bara det) när vi komme hem istället.

I söndags när jag skulle rida så såg jag att den supersnälla Okuma hade bitit Prisse sådär lämpligt i sadelläget, dock itne uppe på ryggen utan mer nere på sidan och han hade en lokal liten svullnad men ville inte lägga på sadel lr ens tömkörningsgjorden så det blev longring utan inspänning för att han skulle få aktivera sig något iaf. Men det är då så himla stor skillnad på honom om man jämför med ett år sedan, då var det inte på tal om att göra så för det skulle stjälpa mer än det hjälpte. Nu är han cool söker sig neråt och lyssnar helt gudomligt på mina hjälper(röst).

Okuma longerade jag åxå för att se hur det går till när han snubblar, och det var som jag trodde, han har aningens för långa tår bak och han har ju en rättså speciell gångstil bak, han stampar ner bakbenen och ibland så är det som att han fastnar och sen snubblar han. Som tur är så ska han skos om imorgon Så då är problemet borta. Okuma är väldigt känslig för underlag och det är stor skillnad på honom om han är nyskodd eller "gammskodd". Känns ju skönt att det var så uppenbart när jag väl såg det, jag har ju bara känt det några ggr nu när jag har ridit och blivit orolig då en bekants häst började snubbla och gick omkull. Då blir man ju helt klart orolig och tänker det värsta.
Iaf, Okuma är åxå helt underbar på rösthjälperna, säger man Ptroo (beroende på om man säger ett långt ptro lr ett kort ptro) så gör han halt från trav/skritt (galopperar aldrig när jag longerar) eller bara bryter av. Det gör han på rödaste rappet, så känslig är han även när man rider så ibland när man bara ska göra avbrott till skritt från trav så kan det bli halt istället, inte så lyckat inne på en dressyrbana, men vi jobbar på det ;) Är ju dock bra med lyhörda hästar.


Idag har jag redan motionerat hästarna, Kc står eftersom han är utan en sko. Prisse longerade jag idag, svullnaden från bettet har lagt sig fint och det är i princip bara ett skrubbsår, men ville ändå inte lägga på sadel och min tyngd på det så han fick longeras och jobbas rätt inspänd den här gången.
Okuma red jag lite lättare och han snubblade ingenting idag, vill inte att han ska bli ståendes i väntan på hovis så lite lättare ridning fick det bli för han idag.
Det är dock itne helt lätt att övertala en humörhäst som man brukar motionera på kvällen om hur otroligt kul det är att bli riden tidigt på morgonen (första gången jag såg på klockan imorse var den 05.22) Men förhoppnignsvis så ger han sig när han blir van, det var riktigt skönt att riden när det var svalt och det var i princip inga insekter alls och det var jätteskönt för oss båda.

Nu ska jag hålla på med lite pappersarbete sen så ska jag duscha och senare så bär det av mot Nordmaling för att göra lite ärenden och sist men absolut inte minst eller oviktigt, hälsa på Emma.

Ikväll ska hela lilla familjen in och fota oss och göra iordning inför passet.
Ska bli både kul och lite "tråkigt" att fara utomlands, jag kommer att sakna ihjäl mig efter hästarna som vanligt men dom har det bra, har människor som jag litar på som tar hand om dom så det kommer nog att gå strålande, som alla andra gånger vi varit borta och dom tagit hand om mina djur.
Hade jag inte haft er hade jag aldrig kunnat fara iväg. Det är guld att ha bra människor runtomkring sig.

Nää nu skuttar jag iväg. :)