Då var vi där igen

Nu är Prisse i en period där allting är farligt när man rider ut, en lampa, en skugga, någon som rör sig (tillochmed inne i ett hus).
Så nu får det bli en period med skritt och lätt jogg ute och desto fler pass i ridhuset.
Det är på den nivån att han reagerar om man bara harklar till lite, då spänns katapultfjädern (även kallad bakbenen) men som tur är så stannar det oftast där.

Huvudsaken man är lugn så ordar det sig alltid, att gå på Prisse skulle göra det tusen ggr värre.

Igår var jag till sikeå för att fota och ha en liten träning för en tjej som har sin ponny på ridklubben.
Okuma fick haka på och jag tömkörde han i ridhuset efteråt, sen fick han vara lös en stund och han hann rulla och verkligen gnugga in sanden i pälsen, han såg så nöjd ut!

Världens finaste Okuma